allt det vackra

Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva. Jag vet inte var jag ska börja någonstans för att få ett enhetligt sammandrag av vad som har hänt det senaste. Allting bara hopar sig och jag blir aldrig frisk. jag har nu inte varit ordentligt frisk sedan i slutet av november. Det är jäkligt längesen jag var frisk från sjukdomar med andra ord och nu är jag på väg att få ytterligare en förkylning förutom dom två jag redan har haft. Jag är nervös och orolig inför mitt läkarbesök på onsdag för det verkar som om det är något konstigt fel på mig. Jag tror att det är det som har gjort att jag har varit väldigt lättirriterad och känslig de sista dagarna. Jag önskar att jag inte hade de här problemen, men inser samtidigt att det kanske är bättre att få allt på en och samma gång så är det över sedan. Förhoppningsvis. Jag hoppas och tror att det inte är något allvarligt fel på mig, men det är ju alltid säkrast att kolla upp sånt. Önskar att Rikard kunde följa med, fast jag vet att det inte går. Dessutom har jag varit superpartysugen de senaste dagarna också och hade gärna velat gå på årsfesten, men jag har inte råd. Jag har 180 kr kvar att leva på den här månaden varav 120 går till läkarbesöket. Jag har tagit tvåtussen från mitt sparkonto redan, om inte mer och jag vill inte ta mer därifrån. Jag har lånat av mina föräldrar ungefär tusen spänn som jag också måste lämna tillbaka nån gång. Alla mina pengar går åt till mat. Jag har inte råd med två stycken som äter på min lön eller csn eller vad man kallar det. Jag måste helt enkelt göra upp en hushållslista och hålla mig till den. Svårt för en människa som jag, men jag måste ju om det ska gå runt. Vilket sorgligt inlägg det blev. Nej inte sorgligt, men dystert. och pessimistiskt.  Undrar om det är någon som känner igen mig när de läser det här inlägget.